Tiden går så otroligt fort.
Det är idag 3 år sen han gick bort, och ändå minns jag allt, precis som om det var igår.
Att man kan sakna någon så mycket, fortfarande, efter så lång tid!
Mycket har hänt på dom här 3 åren, som han egentligen borde vetat om, eller varit med och upplevt.
Istället får man berätta för honom, när man sitter där framför hans gravsten, när man hälsar på honom.
Jag vet att han har det bra där han är nu, och det stärker såna här dagar, när man saknar honom som mest!
Älskar dig pappa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar